Om projektet
- Namn: LIFE Lophelia
- Storlek: cirka 32 miljoner SEK
- Projekttid: 2019-2025
- Projektägare: Länsstyrelsen Västra Götaland
- Projektpartner: Göteborgs Universitet, institutionen för marina vetenskaper
- Finansiärer: Europeiska unionen Grant agreement n° LIFE18 NAT/SE /000959, Havs- och Vattenmyndigheten,
Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs universitet
Kort beskrivning
I projektet har vi utvecklat en metod för att restaurera rev av ögonkorall med hjälp av artificiella revfundament. I steg ett tog vi reda på vilken form, material och struktur revfundamenten behöver ha för att ögonkorallens larver ska kunna sätta sig fast och utvecklas. Samtidigt kartlade vi bottnarna för att hitta lämpliga platser för fundamenten. I steg två tillverkade vi revfundamenten och de placerades ut i Koster-Väderöfjorden. Syftet är att återskapa levande korallrev, en fullständig återhämtning kommer dock ta lång tid. Om vi lyckas kan det ge en ökning av fisk och annan fauna som trivs vid korallreven.
Om platsen – Kosterhavets djup
Vi restaurerar korallområden på sex platser i Kosterfjorden-Väderöfjordens Natura 2000-område. Det ligger på västkusten, utanför Strömstad och Grebbestad. Flera av platserna ligger inom Kosterhavets nationalpark och en i Väderöarnas naturreservat. Se karta nedan.
Det här är ett område där det tidigare funnits korallrev, men där det nu bara finns kvar lite levande koraller på två platser.
Vi har sänkt ned de konstgjorda fundamenten på 80 till 100 meters djup. Här är vattnet tillräckligt salt och kallt för att korallen ska trivas.
Idag är alla kända områden med död och levande ögonkorall skyddade från allt fiske med hjälp av fiskerilagstiftningen. De aktuella korallområdena är även skyddade med ankringsförbud enligt miljöbalken och dykförbud enligt sjötrafikförordningen.
Granne med välmående Tisler-revet
I norr gränsar området mot Norge och den norska, marina nationalparken Ytre Hvaler. Här ligger Tisler-revet, ett stort och levande ögonkorallrev. Här har vi haft tillstånd till att plocka lite koraller till laboratorieexperimenten. Vi har också använt Tisler-revet för att få kunskap om olika miljöförhållanden och som referens till de tester vi har gjort i projektet.
Projektets mål var
- Att vidareutveckla en metod med konstgjorda revstrukturer, som prövats vid restaurering av tropiska korallrev, för att passa ögonkorallen Desmophyllum pertusum (syn. Lophelia pertusa).
- Att kostnadseffektivt restaurera tidigare kända områden med död och levande ögonkorall i Kosterfjorden-Väderöfjorden.
- Att öka den biologiska mångfalden med levande rev.
- Att ögonkorallreven i framtiden ska bidra till gynnsam bevarandestatus i området.
- Att sprida kunskap om ögonkorallen och hur korallrev kan restaureras.
Projektets olika delar
- Metodutveckling – testa material och utformning av konstgjorda revstrukturer för att optimera kontakt och fastsättning av ögonkorall-larver. Detta skedde främst i laboratoriemiljö.
- Förberedande undersökning av bottnarna – en noggrann kartläggning av bottnarna, för att analysera var exakt de konstgjorda reven ska sättas ut. Undersökning av den biologiska mångfalden och olika miljöfaktorer.
- Restaurering – de konstgjorda revstrukturerna placerades ut i Kosterfjorden-Väderöfjorden. Områdena har sedan tidigare varit skyddade från trålfiske och nu har skyddet förstärkts genom att totalt fiskeförbud införts.
- Uppföljning och utvärdering – för att se hur de artificiella reven utvecklas och följa den biologiska mångfalden runt omkring reven.
- Spridning av kunskap och resultat – både i Sverige och Europa genom bland annat artiklar, föredrag, utställningsmaterial och webbplats. Projektet har även skrivit en teknisk handbok för restaurering av kallvatten-koraller.
Vi började i labbet på Tjärnö marina laboratorium
Först utvecklades de artificiella fundamenten. Detta arbete utfördes på Tjärnö marina laboratorium, Göteborgs Universitets forskningsstation.
Här tog vi in föräldrakolonier i laboratoriet lagom till leksäsongen och samlade in de befruktade äggen, för att få larver till våra experiment. Sedan testade vi olika typer av material (substrat) för att se om larverna var intresserade av något av dem.
Korallarver behöver ett hårt underlag som är rikt på kalk, för att kunna producera sitt kalkskelett. Vi testade olika material, som till exempel olika betongblandningar och metallurgisk slagg, som är en restprodukt från metallframställning. Substraten testas både i labb och i fält.
